Ikon av den Brinnande Busken på berget Sinai
Apofatisk av grekiskans apohemi som betyder att förneka, negera. Även kallad negativ teologi eller ”via negativa” / ”via negationis”.
Metoden innebär att mänskliga ord, uttryck, begrepp och propositioner är otillräckliga för att beskriva Guds essens, Guds väsen. Motsatsen är katafatisk teologi som avser att beskriva vad Gud är genom mänskliga begrepp och ord.
Den apofatiska teologiska metoden är kyrkofädernas metod. De kapadokiska fäderna menade att Guds väsen och existens är så olik vad vi känner till om andra existenser, att Gud är bortom mänsklig fattningsförmåga. Mest känd är Dionysios Areopagita och Maximus Bekännaren som försvarade metoden, liksom Augistinus av Hippo som med orden: ”aliud, aliud, valde” åsyftade att Gud är ngåt annat, något helt annat. Johannes Scotus Erigena skrev: ”Vi vet inte vad Gud är eftersom Han inte är någonting – ett det.” Guds existens och essens transcenderar Varat, samtidigt som vi ”ser” att Gud precis är grunden för allt som är till.
Att säga att Gud är kärlek vore exempelvis att begränsa Gud till den mänskliga erfarenheten av kärlek.
Exempel från Bibeln. Gud uppenbarar sig för Moses i den brinnande busken och kallade sig själv vid ett ogripbart namn: Hans som är, den varande. Profeten Elias theophani där Gud uppenbarar sig med en stilla och liten röst. 1:a Konungaboken 19:11-13.
Ortodox teologi börjar med erfarenheten av den levande Guden, en erfarenhet som inte fullkomligt kan beskrivas, återges med ord. Vi känner Gud genom Guds energier, men kan inte förklara Gud med begrepp. Erfarenheten av Gud är den sanna teologin. Så om teologin börjar med erfarenheten blir vägen till kunskap att ta del av samma erfarenhet. Därför tolkas Kristi uppmaning: ”Saliga äro de renhjärtade för de skall se Gud” på ett bokstavligt sätt. Målet för Gudskunskap är således inte spekulation eller en dans med begrepp och uttryck, utan askesis som betyder träning. Att rena sitt hjärta, sitt inre sinne, är en metod för kunskap. Kyrkofäderna håller även den direkta, av nåd givna kunskapen, för giltig eftersom Gud kan upplysa vem Han vill och när Han vill.
ortodox kristendom 